Vad är montessori?


Montessori är ett pedagogiskt förhållningssätt till barns inre potential och möjlighet till att utvecklas på sina egna villkor i sin egen takt. Maria Montessori (1870–1952) etablerade en metod som kom att kallas montessoripedagogik, efter att ha observerat barns utveckling, upptäckarglädje och inneboende vilja att lära. 

Här kan du läsa om montessoripedagogikens grundare Maria Montessori (1870–1952), hennes upptäckter om barns utveckling, det som är speciellt för montessori och om pedagogens roll.
Maria Montessori – en nytänkare i förra sekelskiftets Italien
Maria Montessoris intresse för pedagogik väcktes i slutet av 1800-talet när hon arbetade på barnavdelningen på den psykiatriska kliniken i Rom. Där insåg hon att de inlärningssvårigheter barn med kognitiva funktionsvarianter ansågs ha berodde på skolan snarare än på barnet, något som många andra trodde på den tiden.

Hon insåg också att barn med kognitiva funktionsvarianter gick igenom samma utvecklingsfaser som barn utan, och att alla barns utveckling gynnades av samma saker.

Maria Montessori befäste en egen metod som utgick från de intressen alla barn visar: viljan att utforska sin omvärld, kommunicera med andra och bli självständiga. Idag finns det tusentals montessoriskolor världen över.
Nyfikenhet leder till kunskap
Kunskap som barnen själva söker är det som är är runt omkring dem, de behöver vägvisning för hur de ska inhämta kunskapen och vill senare veta varför det är som det är. På montessoriskolan får eleverna själva välja, utifrån yttre ramar,  vad och hur de vill utforska ett ämne. De får sedan ägna sig åt aktiviteten utan att någon avbryter dem.

Tack vare detta förhållningssätt till lärande utvecklar de inte bara teoretiska och praktiska kunskaper utan också sin koncentrationsförmåga. 


Montessoripedagogen – en observatör och guide
Pedagogernas viktigaste uppgifter är att observera barnen och att hjälpa dem hitta egna vägar till kunskap. De är lyhörda och uppmärksamma på varje barns utveckling och intressen. Pedagogen berättar och beskriver samt kartlägger och visar var barnen kan hitta kunskap för att sedan låta barnen inhämta den själva. De hjälper och stödjer varje barn, men aldrig mer än vad barnet behöver.
Montessorimaterialet är konkret och stimulerande
Maria Montessori tog fram särskilt arbetsmaterial för att tillfredsställa barns behov av stimulans och aktivitet. Det är anpassat för alla tänkbara sorters intressen och övningar: praktiska, teoretiska och sinnestränande.

På montessoriförskolor finns material som hjälper barnen att utveckla praktiska färdigheter så som att knäppa knappar och att städa. Men det finns också material som gör abstrakta saker konkreta, till exempel siffror, räknesätt och ordklasser. De blir konkreta genom att blanda in sinnen som lukt, känsel och hörsel, och på så sätt tränar barnen samtidigt dessa.

Det finns också montessorimaterial som låter barnen lära sig om allt från djur och natur till matematik, samhälle, språk och konst.
Frihet i klassrummet
Barnen och eleverna väljer själva bland olika övningar och aktiviteter. De barn som vill göra samma övningar arbetar tillsammans. Det finns inga bestämda platser. Grupperna eller klasserna innehåller barn i olika åldrar som samarbetar och lär sig av varandra, något som gör dem till goda kamrater.

Eftersom varje barn hela tiden arbetar efter sina egna förutsättningar och intressen är det omöjligt att ligga efter eller före de andra barnen – vilket ger förutsättningar för en god självkänsla.